Vår akita Nimbus har lyckats få en autoimmun hudsjukdom som visar sig genom att nos, öron, ljumskar, pungkula och lite runt ena ögat blir såriga och skorpiga. Detta pga att det blir en inflammation i underhuden som gör att processen att bilda nya hudceller blir störd. Så när gamla hudceller ramlar av så finns där inga nya celler att bilda hud. Detta gör att det istället blir sår och skorpor.
Allt började förmodligen med att han inte tålde fodret han fick. Det var en del kräkningar, lös bajs, hård bajs, lite bajs, mycket bajs osv. Det var först när han började bajsa ”kristaller” som vi verkligen insåg att han inte tålde fordret. Under denna tid lyckades han få både halsfluss och ögoninflammation och allergisk chock också. Vi bytade foder och magen ändrades helt till det bättre.
Vi upptäckte ganska tidigt (i juni -09) att han hade en lite prick precis ovanför nosen som vi då trodde var en liten finne. 1 månad senare fick han halsfluss igen och samtidigt såg vi att ”finnen” hade blivit större och att han började få (rosa) pigmentförändringar på nosen. Vi blev tillsagda att avvakta då veterinären trodde att det skulle försvinna när halsflussen försvann. Men varken fläckarna eller halsflussen ville ge med sig. Så istället blev det en ny antibiotikakur och en biopsi på nosen istället. 3 nästan 4 veckor senare fick vi provsvaren att det var en autoimmun hudsjukdom. Men man kunde inte utläsa på svaren exakt vilken hudsjukdom det rör sig om.
I början på sår
Efter 1 veckas behandling
Vid denna tidpunkt hade hela nosen blivit gul av skorpor, även öronen var täckta med sår och pungen ska vi inte prata om. Halsflussen ville dessutom inte ge med sig, så det bestämdes att han skulle operera bort mandlarna och sättas på kortison (prednisolon). Efter 2 veckor var det dags för återbesök men veterinären var inte nöjd med resultatet så cellgift (Immurel) sattes in. Efter ytterligare 3 veckor var det check up igen. Nosen såg jättefin ut, allt hade börjat försvinna, men levervärdena var alldeles för höga. Så bort med kortisonet och vad hände då, jo såren kom tillbaka. = moment 22. Så det som händer nu är att vi bollar med kortison upp och ner för att hitta den lägsta dosen ha kan gå på utan att symptomen kommer tillbaka. Cellgifterna fick vi reda på att han skulle gå på i minst 6 mån.
Det visade sig att Nimbus kropp inte tålde cellgifts behandlingen så efter 2 mån fick vi sluta med den behandlingen och gå upp lite med krortison dosen. Det blev ytterligare en månad med justeringar i medicinen. Men precis innan jul 2009 fick vi beskedet att alla värden var jättebra och såren var borta. Så nu håller vi tummarna på att det håller. Det blir återbesök om 6 mån....
Det dom säger om sjukdomen är att den förmodligen är genetisk och att den utlösande faktorn var hans låga immunförsvar pga alla olika sjukdomar han lyckats få. Sjukdomen i sig är ovanlig men av dom som drabbas är det oftast Akitan som drabbas mest. Vad vi vet idag finns det några American Akita i Sverige som drabbats av SA men vi har inte fått kontakt med någon som har en autoimmun hudsjukdom av den typen som Nimbus har.
Ni kan fälja Nimbus på vår
blogg!
Några olika autoimmuna sjudomar som finns:
SA = Amerikansk hemsida. Vill ni läsa mer om SA kan ni följa
Akitan Ida på svensk hemsida
